måndag, april 27, 2009

Mikael hade rätt!

Jag och Mikael Nilsson hade skiljaktiga teorier om vad en signalbärare egentligen är i kommentarerna till ett av mina inlägg.

Via Mark Klamberg får jag nyheten att lagrådsremissen nu har kommit, och regeringen har äntligen lyckats komma med en konkret exemplifiering:
Med signalbärare ska därför förstås en enstaka fiberkärna i en optisk fiberkabel och motsvarande enhet vid överföring med annan trådburen teknik.
Ah. Äntligen. Var det verkligen så svårt att tala klarspråk?

Är det här bra, då?

Nej. Det innebär att den debattartikel Mikael skrev tillsammans med Anna Pettersson, Jon Karlung och Mark Klamberg är korrekt i detalj - det här är direkt monstruösa trafikvolymer vi talar om.

Ordkrig

Det här är första gången den här gruppen träffas IRL-jag-menar-AFK. Hittills har vi bara diskuterat på mail-listor. Och nu utbryter det stora ordkriget.

Hur uttalar man egentligen "SLCS"? "Ess-ell-si-ess" eller "slicks"? Hur uttalar man "MICS"? "Emm-aj-si-ess" eller "mix"?

"Slicks" gick ut starkt, men blev trots det snabbt nerkämpat av "ess-ell-si-ess"-förespråkarna. "Mix" står ohotat på slagfältet, men här och där dyker det upp små gerillaaktioner från "emm-aj-si-ess"-lägret.

Förvirrande nog hänfaller en del "mix"-förespråkare ibland till "emm-aj-si-ess". Jag misstänker femtekolonnare.

Ooo, här kommer smörrebröden. Lunch!

Gäääsp

Gick upp tio i fem för att ta morgonplanet till Köpenhamn. Hänger just nu i Diners Club-loungen på Kastrup i väntan på att klockan ska bli lagom mycket för att promenera bort till NDGF:s huvudkontor.

Nånting som brukar slå mig på flygplatser är hur folk klarar att dricka alkohol vid konstiga tider på dygnet. Här i loungen finns det gratis öl, vin och gammeldansk, och folk dricker det! Kvart i åtta på en måndagmorgon! Rys.

onsdag, april 22, 2009

Vardagsskräck

När jag gick mot dagiset för att hämta sonen hörde jag ett par ambulanser tuta förbi ute på stora vägen. "Heh, hoppas de inte är på väg till dagis", sa en förstulen tanke.

När jag kom ut på den långa raksträckan den sista biten till dagiset såg jag ambulanserna. De stod utanför dagiset. När jag kom närmare såg jag dagispersonalen stå där också. Uppenbart skärrade.

Det var riktigt, riktigt otäckt att gå den sista biten.

Men sonen mådde bra. Och inga av barnen hade blivit skadade.

Det hade varit skönt att kunna säga att det var ett falsklarm på grund av ett missförstånd. Men så var det inte. Ambulansen var där för att hämta en farmor som hade segnat ner med hjärtproblem när hon skulle hämta ett par barn, och de barnen var väldigt rädda.

Sonen fick många extra kramar på vägen hem.

söndag, april 19, 2009

Crossoverload

Plötslig insikt: Heston Blumenthals The Big Fat Duck Cookbook är illustrerad av Dave McKean! Måste ha!

Den väger visserligen 5,3 kg och kostar 1001 spänn (exklusive frakt), men... måste ha!

Standarder är bra. Alla borde ha en.

I dag har jag stött pannan blodig.

Jag har ibland beklagat mig över hur eländigt det är med alla olika varianter på serieportskablage. DB25-kontakt, DB9-kontakt, hona eller hane, DTE eller DCE, rak eller korsad. Eller RJ45-kontakter, där det finns åtminstone tre-fyra olika varianter på pinout; Cisco, Moxa, Cyclades, och allt vad det nu är. För att inte tala om Suns specialvariant med två serieportar i samma fysiska DB25-kontakt...

Men rörkopplingar tar nog priset. Jag skulle byta handfat på lilla toaletten idag. Jag hade tittat på den komplicerade sekvensen av olika nipplar och bussningar i olika dimensioner som satt mellan den gamla blandaren och vattenrören, och tyckte att det nog nånstans borde finnas en gänga som passade till den nya blandarens slangar. Men för säkerhets skull hade jag köpt 3/8"-lock för att åtminstone kunna plugga igen rören om slangarna inte passade.

Hej, vad jag bedrog mig. Varken slangarna eller locken ville passa. Och mitt i alltihop stångade jag pannan i det vassa hörnet på den eländiga badrumsskåpsluckan som aldrig vill hålla sig stängd. Bokstavligen blodig panna, alltså.

Ilfärd till Coop för att köpa nya nipplar med rätt dimension på gängorna. Inte hjälpte det. Det är nån fånig konisk anslutning på rören som gör att innerdiametern på nipplarna är för klen för att de ska gå på rören. %(/&%!

Jag lyckades till slut fulpatcha dit den gamla blandaren så att jag kunde slå på vattnet igen. Nu har jag en toalett full med bråte och en blandare som balanserar i luften på sina rör. Mutter.

torsdag, april 16, 2009

Danske Bank och säkerhet

Danske Bank har för en del av sina nätbetalningstjänster ett ActiveX-baserat system. Secunia Research har upptäckt ett allvarligt säkerhetshål i en av ActiveX-komponenterna som gör att kundens dator kan tas över av en angripare.

Okej, sånt händer.

Men när jag läste Secunias advisory om saken reagerade jag på en sak - Danske Bank informerades om saken 16 april. Lite oschysst av Secunia, tyckte jag. (Man brukar ge leverantören en månad på sig att fixa säkerhetshål innan man publicerar dem.) Sen såg jag årtalet - 2008.

Danske Bank har alltså på ett år inte lyckats täppa till hålet de öppnat i sina kunders datorer. Jisses.

Så här ser tidslinjen ut enligt Secunia:

16/04/2008 - Vendor notified.
16/04/2008 - Vendor response.
25/06/2008 - Status update requested.
27/06/2008 - Vendor response (responsible person is on holiday, but
will provide status update ASAP).
24/07/2008 - Status update requested.
13/08/2008 - Status update requested.
13/08/2008 - Vendor response.
25/08/2008 - Status update requested.
18/09/2008 - Vendor informed that advisory is going out today.
18/09/2008 - Vendor calls asking for extension.
05/11/2008 - Status update requested.
05/11/2008 - Vendor response (currently no progress).
10/11/2008 - Vendor informed about Secunia Reserach disclosure policy
and informed that a new status update will be requested
in a couple of months.
02/03/2009 - Status update requested.
11/03/2009 - Status update requested again.
17/03/2009 - Vendor provides status update (working on a fix).
20/03/2009 - Vendor reminded of Secunia Research disclosure policy.
Advisory will not be coordinated for more than 1 year.
16/04/2009 - Public disclosure.

Mannen i Volvon: Förlåt!

Jag har en stark pedagogisk ådra, såtillvida att jag alltid är beredd att bryta in och förklara hur saker egentligen hänger ihop och att rätta den som säger fel. När jag kör bil upplyser jag gärna mina medtrafikanter om att de kör fel genom att tuta hjälpsamt på dem.

Uppriktigt sagt så försöker jag faktiskt låta bli. Men när en Volvo körde ut framför mig i den tillfälliga Bergsrondellen trots att jag hade företräde tutade jag länge och ihärdigt på honom, trött och irriterad som jag var. Han blev skitsur.

Fast sen tänkte jag efter; vad var det där bra för? Vi körde så långsamt att det aldrig var någon fara, och rondellen är så stökig just nu att det inte är så himla konstigt att han körde fel. Nu blev vi två irriterade förare istället för en. Dumt.

Du, Volvomannen, om du läser det här: Förlåt!

Kabelinkopplingen senareläggs

Försvarsutskottet vill att startdatumet för FRA:s tillgång till kabelbunden kommunikation ska flyttas från 1 oktober till 1 december.

Jag har aldrig riktigt förstått var datumet 1 oktober för inkopplingen kommer från, men visst, vi verkar få ytterligare två månaders frist.

Klart att folk ska kunna stängas av från Internet

Henrik Alexandersson domderar och Rick Falkvinge tar till lätt hysteriska tongångar. Henrik Hansson på näringsdepartementet möter kritiken i något mer avmätta formuleringar. Det handlar om tillägg 138 till EU:s telekompaket.

Jag är inte jurist och har varken kunskaper eller tid att sätta mig in i hela telekomförslaget, men om jag tar samma lösryckta brottstycke som HAX citerar:
no restriction may be imposed on the fundamental rights and freedoms of end-users, without a prior ruling by the judicial authorities, notably in accordance with Article 11 of the Charter of Fundamental Rights of the European Union on freedom of expression and information, save when public security is threatened where the ruling may be subsequent.
det vill säga den text som Henrik och Rick tycker är en bra sak, så är jag inte alls säker att jag håller med. Operatörerna måste kunna sparka ut kunder.

Tvärtom mot vad många tror är Internet nämligen redan reglerat. Det är reglerat genom grupptryck och genom bilaterala avtal. Om - för att ta ett närliggande exempel - Telia är för dåliga på att hindra spam från sitt nät, kan de stora epost-leverantörerna bli sura och vägra ta mot mail från Telias nät. Om Telia har kunder som medvetet skickar spam och därigenom bryter mot sitt användningsavtal, måste Telia kunna stänga av dem. Personerna på ROKSO-listan ska inte ha nåt nät. Operatörer som inte håller efter sina kunder ska kopplas bort från nätet.

Så här har Internet fungerat i många, många år. Jämför gärna med Usenet Death Penalty, till exempel.

Den här regleringen fungerar kanske inte så bra, men den fungerar ändå mycket bättre än de valhänta försök som gjorts med lagstiftning.

Jag tror inte att tillägg 138 är någon bra idé. Lagstiftarna ska hålla sig borta från sånt.

onsdag, april 15, 2009

Gratis och gratis...

DN skriver om bankernas avgifter:
"Vi har valt en prismodell där vi är billigare på vissa tjänster. Det kostar inget att använda vår internetbank, dock tar vi betalt av kunder som vill nyttja vår betalningstjänst och aktietjänsten", säger Ragnar Roos, pressekreterare på Nordea.
Nä, det är ju sant att de inte har någon årsavgift för den enklaste formen av internetbanken. Men Roos nämner av någon anledning inte att man för att få tillgång till internetbanken måste ha ett lönekonto hos Nordea. Närmare bestämt ett lönekonto utan ränta!

Att ha inlåningskonton utan någon som helst ränta är mer än lite magstarkt, tycker jag.

(s) talar ur skägget. Kanske.

Socialdemokraterna har inte lyckats sådär jättebra med sin kommunikation kring FRA-frågan, tycker jag. Man ska komma ihåg att Thomas Bodström själv lyckades skjuta ner FRA-förslaget när han var justitieminister, att socialdemokraterna konsekvent röstat mot det i riksdagen, att de fick till en minoritetsbordläggning 2007 och att Mona Sahlin lovat att lagen ska rivas upp om hon kommer till makten.

Men mellan de här stunderna av klarhet mumlas det mest från (s)-håll, och de lyckas inte berätta vad de egentligen vill.

Nu upprepar Thomas Bodström på sin blogg löftet att FRA-lagen ska rivas upp om socialdemokraterna vinner nästa val, och det låter ju bra. Men vad vill de istället då? Visst, de vill ha en ordentlig utredning, och det är klart att resultatet av utredningen inte ska föregripas. Men någon liten åsikt måste (s) väl ändå ha?

tisdag, april 14, 2009

Set "thwip, crinkle, sploit" to No.

Hela universitetet har fått nya kopiatorer (och skrivare) i ett stort konsolideringsprojekt.

Vår nya kopiator har en stor användarvänlig pekskärm och en uppsjö (hårdvaru-)knappar med mer eller mindre kryptiska symboler. När jag ska kopiera nånting får jag logga in på kopiatorn genom att vifta med mitt passerkort framför en beröringsfri avläsare. Då visar pekskärmen två stora knappar märkta "Follow-print" och "Kopiera". De ska man inte trycka på. Istället ska man trycka på hårdvaruknappen som är märkt med en dymo-remsa som det står "Kopiering" på. Sen fungerar kopiatorn faktiskt ungefär som en helt normal kopiator. När man är klar trycker man på hårdvaruknappen som är märkt med en dymo-remsa som det står "Logga ut" på.

Fast idag var det inte riktigt så. När jag viftat med mitt kort och tryckt på rätt hårdvaruknapp visades istället den här dialogrutan på pekskärmen:


Upplysande, eller hur? När jag fajtats en stund med kopiatorn kom en kollega förbi och sa "Ja, jag brukar trycka på den här knappen" och pekade på en knapp med en kryptisk symbol (men utan dymo-remsa). Jag tryckte på den, och hamnade i det vanliga kopieringsläget.

Det här är mycket bättre än hur det var förut. Institutionerna får nämligen betala mellan två och tre gånger så mycket per kopierad sida som tidigare så det måste vara mycket bättre.

Acts of random kindness

Hos Bruce Schneier hittar jag en länk till det här intressanta projektet - små robotar som släpps ut på New Yorks gator i hopp om att slumpmässiga förbipasserande ska hjälpa dem att hitta till sina mål. Och det visar sig fungera.

Det här är en väldigt påtaglig illustration av att man för det mesta kan lita på främlingar. Faktiskt.

onsdag, april 08, 2009

Grislunch

Brännvinskryddad, bakad grissida från Kalmar med vit rotfruktscrème, rödkål, röda äpplen och sky på oxmärgben från Norsholm.

Linköpings bästa luncher hittar man numera på Collegium. Jens och Andreas från Hagdahls har tagit över konferenscentret ute i Mjärdevi. Konceptet är kanske lite vacklande - det här är varken klassisk affärslunch med bordsservering eller billig bricklunch, utan nåt mellanting (halvdyr affärsbricklunch?) - men maten är banne mig kompromisslös. Här är det inte tal om dagens rätt, utan menyn ändras i takt med tillgången på de regionala råvarorna. Och inga skånska mangoer här.

Det bästa av allt: svålen var knaprig.

söndag, april 05, 2009

Tick-tock

Nu har jag haft tics i höger tumme i flera dagar. Tokirriterande. Särskilt när jag använder mellanslagstangenten för att scrolla genom en lång text.

*space*
*space*
*spacespacespace* Gah!

fredag, april 03, 2009

Ja, det var ju det jag sa...

Alltså. I 15-punktersöverenskommelsen från den 25 september sades det att polisens behov av signalspaning skulle utredas. I oktober tillsattes utredningen. Den nionde oktober skrev jag "Nån som tror att utredningen kommer fram till att polisen inte ska få massavlyssna?"

Det är naturligtvis opportunt av Camilla Lindberg att hävda att hon känner sig lurad, men är det inte lite magstarkt att spela överraskad?

onsdag, april 01, 2009

Jag är en sån n00b

Hem kom jag, nästan utan problem. Men hur orutinerad är jag, som glatt packar en burk fois gras (inköpt på den fantastiska marknaden på Rue Mouffetard) i handbagaget utan minsta tanke på att det kunde vara några problem? Duh. Fastnade naturligtvis i säkerhetskontrollen på Charles du Gaulle. Fois gras är tekniskt sett en vätska, och alltså förbjuden i handbagaget.

Men eftersom jag var i Frankrike var personalen naturligtvis flexibel och förstod vikten av att få ta med sig sin fois gras hem, så jag blev ändå genomsläppt. Av ren tacksamhet lät jag bli att spränga planet med min ankleverpastej.

Bytte plan på Schipol från en Air France A321 till en KLM Fokker 70. Hamnade på rad 16, och blev genast påmind om varför man inte ska sitta för långt bak i en F70:


Det där är utsikten genom fönstret. En jetmotor. Ungefär en aln från mitt huvud. Men med ett par schyssta bullerdämpande lurar tog jag mig hem utan hörselskador.
 
MediaCreeper Creeper