måndag, december 22, 2008

Ord, ord, ord

Det är viktigt att förstå de tekniska detaljerna när man bedömer ett dokument som promemorian försvarsdepartementet släppte idag (Ja, vad heter dokumentet, egentligen? Det finns ingen titelsida i PDF:en, och i sidhuvudet står det bara "Ds 2008:" där det borde stå ett dokumentnummer...).

En av de stora poängerna med dokumentet är att FRA inte ska få fysisk tillgång till hela trafikflödet, utan bara till vissa utvalda delar av det. I de ökända 15 punkterna talade man om att FRA skulle få tillstånd att avlyssna vissa "trafikstråk". I promemorian talar man istället om "signalbärare", en abstrakt term som det knappast finns någon allmänt vedertagen entydig definition av. Det är alltså upp till promemorian att definiera vad som menas med "signalbärare" i det här sammanhanget. Man skriver:
En ansökan och ett beslut om tillgång till en viss eller vissa signalbärare måste avse en tydligt identifierbar enhet, så att det inte kan råda någon tvekan om vilken omfattning ett tillståndsbeslut har. Avgränsningen av vad som ska omfattas av prövningen är alltså av stor betydelse. Med signalbärare avses det medium som används för att överföra en eller flera signaler. På motsvarande sätt som en koppartråd är signalbärare för en eller flera elektriska signaler, är en enskild fiber signalbärare för en eller flera optiska signaler. En signalbärare har alltid en fysisk utbredning från en geografisk plats till en annan. Det finns en
eller flera signalbärare i en tråd eller kabel, men signalbäraren är det minsta fysiska medium genom vilket signalerna kan överföras. En tydlig avgränsning av ett i teknisk mening klart identifierbart objekt kan därför inte åstadkommas med högre precision.
[Min kursivering]
OK, vad betyder det här, egentligen? Idag används normalt sett optisk fiber för tele- och datakommunikation, där varje enskild fiber kan innehålla en rad våglängdskanaler som var och en kan ses som en helt separat förbindelse mellan fiberns ändpunkter. (Jag har skrivit utförligt om det här tidigare.)

Vad är en signalbärare i den här kontexten? En fiber eller en våglängdskanal? Det kanske låter som en petimätrig teknisk detalj, men det skiljer en storleksordning i mängden data som FRA får tillgång till, beroende på om det är fibrer eller våglängdskanaler vi talar om. Om vi tittar på de kursiverade meningarna i citatet ovan så får jag inte riktigt ihop det. "Det finns en eller flera signalbärare i en tråd eller kabel" låter ju väldigt mycket som om det är nånting i stil med våglängdskanaler man har i åtanke, men "en enskild fiber [är] signalbärare för en eller flera optiska signaler" låter å andra sidan som om det är hela fibrer man tänker på.

Gah. Jag lutar åt det förra alternativet, att det är våglängdskanaler man siktar på, men tänk så mycket enklare det hade kunnat bli om man kommit med ett konkret, illustrativt exempel.

6 kommentarer:

Mikael Nilsson sa...

Jag tycker det är tydligt - en kabel innehåller en eller flera fibrer. En signalbärare är aldrig mindre än den fysiskt minsta enheten, mätt i millimeter. Så det blir aldrig tal om att FRA bara skulle få vissa våglängder - de får alltid hela den optiska signalen.

Anonym sa...

Jag tänkte först att en signalbärare motsvarar en bitström, men det kanske är fel. Men oavsett vilket så står det "tillgång till en viss eller vissa signalbärare". D.v.s. om de vill ha tillgång till flera signalbärare så kan de ju enkelt begära det i samma ansökan.

Finns det några lagliga hinder för att de inte ska begära tillgång till "samtliga Telias signalbärare under perioden 1 januari 2009 till 31 december 2009"?

Leif Nixon sa...

Mikael: Ja, kanske det. Jag är inte helt övertygad, men nu lutar jag en aning åt att det är hela fibrer det handlar om. Isåfall är det ju en *väldigt* grov och imprecis granularitetsnivå på tillståndsgivningen; en enda fysisk fiber kan innehålla vilt skild trafik i sina olika våglängdskanaler.

Anonym: Ja, visst kan de begära ut trafiken i Telias alla fibrer, men jag tror att de skulle få kämpa för att övertyga domstolen om det rimliga i det. Jag litar tillräckligt på domstolsväsendet för att tro att signalspaningsdomstolen faktiskt kommer att försöka göra ett bra jobb. Och då tycker jag också att det är av viss vikt hur precis tillståndsgivningen kan vara.

Jonas Frid sa...

Mikael: Din tolkning ger väl två problem med texten.
1) Det står att en tråd kan innehålla flera signalbärare, trots att en tråd rimligen är den millimeterminsta fysiska enheten att föra över signaler i.
2) "En tydlig avgränsning av ett i teknisk mening klart identifierbart objekt kan därför inte åstadkommas med högre precision." Här får man väl påstå att en våglängskanal som Nixon pratar om är ett i teknisk mening klart identifierbart objekt, tycker jag.

Den som hävdar att det är solklart att det är en våglängdskanal det handlar om har självklart andra meningar som strular till det. Jag instämmer alltså i Nixons förbryllning.

Mark Klamberg sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Mark Klamberg sa...

Anonym skrev:
Finns det några lagliga hinder för att de inte ska begära tillgång till "samtliga Telias signalbärare under perioden 1 januari 2009 till 31 december 2009"?

Tillståndsgivningen vad FRA ska kunna avlyssna kan bli ganska smal. Tillståndsgivningen beträffande inhämtning av trafikdata måste av nödvändighet bli bredare eftersom det är genom trafikbearbetning som FRA vet vilken kommunikation de ska avlyssna. Eftersom FRA inte på förhand vet var terroristerna finns och varifrån IT-attackerna kan komma blir min slutsats att domstolen kommer ge FRA tillstånd att inhämta trafikdata i samtliga signalbärare. Det finns inget förbud mot detta samtidigt som effektivitsskäl talar för min slutsats.

 
MediaCreeper Creeper