Hemma med halmen

Jodå, allting funkade. Mot förmodan. Alla plan var i tid, tåget gick som det skulle. Osannolikt.

För att det skulle vara så smidigt som möjligt i morse hade jag bokat in mig på hotellet som sitter ihop med terminal 5 på Heathrow, som mitt plan skulle gå från. £89 kostade det, i princip ingenting när vi pratar om flygplatshotell i allmänhet och flygplatshotell i London i synnerhet. Det visade sig vara, eh, fem-stjärnigt. Lite överraskande. Det var fem mycket bekväma timmar jag tillbringade där innan det var dags att gå tillbaka till terminalen för nästa flight. Något fånigt.

Och inte har jag sett nånting av Dublin. Vi bodde på ett flygplatshotell ute i ingenstans, bussades till kurslokalen en liten bit bort, kursade hela dagarna, bussades tillbaka till hotellet för middag och socialt umgänge. Jag var aldrig längre än ett par kilometer från flygplatsen. Också något fånigt.

Men sonen kände fortfarande igen mig när jag kom hem. Pust.