Det här var en galabankett av klassiskt kinesiskt snitt. Den som har sett Ang Lees film Bröllopsfesten vet vad jag menar (och den som inte sett den bör för övrigt göra det) - vi satt vid runda bord med en roterande bricka i mitten där ett halvdussin olika smårätter serverades åt gången.

Och nånstans vid andra eller tredje serveringen dök det alltså upp en skål betitlad "jellyfish". Visst, höll jag med, man måste ju prova. Långa strimlor med gummiartad konsistens och inte särskilt mycket smak alls. Lite grann som överkokta gummiband. Jaha.
"Man hade ju kunnat tro att maneter skulle vara mycket mer, ja, slemmiga", anmärkte jag. "Maneter?!" utbrast kollegan bestört. "Jag trodde det var nåt slags fisk..."
Wikipedia vet mer om ätliga maneter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar