"Signalbärare, fiberkärna, kabel, tråd" - replik

Din HTML-kod kan inte accepteras: Must be at most 4,096 characters sa Blogger till mig. Min kommentar på Staffan Danielssons blogg-inlägg blev visst lite för lång, så den kommer här istället:

Staffan, tack för att du tar dig tid att svara så utförligt.

Det finns naturligtvis en synvinkel ur vilken du har rätt.

Här i veckan blev det ju störningar på såväl nät, TV som telefoni i Östergötland när en grävmaskinist satte skopan i backen utanför Vagnhärad. Skulle man fråga grävmaskinisten vad det var han grävde av skulle han naturligtvis säga "En kabel", även om det i själva verket var ett helt gäng individuella fiberpar som löpte i samma fysiska inneslutning. Och i det avseendet är ett fiberpar såklart bara en del av just den här kabeln.

Och om vi tar mitt favoritexempel, de 384 fiberparen i Öresundsbron, så låter det ju bra om FRA bara får tillgång till enstaka fiberpar, istället för alla 384 fibrerna på en gång. I ett slag har vi reducerat intrånget till en trehundraåttiofjärdedel, eller hur?

Nå, jag är inte grävmaskinist (jag har tyvärr bara fått köra grävmaskin en enda gång i livet!) och har kanske ett litet annat perspektiv. Jag kan gå ut i datorhallen och greppa den tunna fibersladden som utgör universitetets SUNET-förbindelse. Rycker jag ut den ur kontakten och lyser med en lampa i fiberänden kommer ljuset ut i ett bergrum i Stockholmstrakten. Den här fiberkabeln är den fysiska förbindelsen mellan Linköping och Stockholm. Längs vägen är den förlagd på många olika sätt; ibland ensam i ett tunt kanalisationsrör, ibland tillsammans med en massa andra fiberkablar i en tjock markkabel (såna där som har en tendens att attrahera grävskopor). Det här är för mig den i sammanhanget intressanta definitionen av "kabel"; den fysiska tråden mellan två punkter.

För när de borgerliga motståndarna tillfredsställdes med den berömda överenskommelsen för ett drygt år sedan sade man att FRA bara skulle få tillgång till specifika "trafikstråk". Tyvärr var det ingen som visste vad det var - Johan Linander hade en bild, Ingvar Åkesson en annan, och du hade förmodligen en tredje. Jag lade ner mycket energi på att försöka förstå vad olika personer talade om när de sade "trafikstråk", och framför allt om det var hela den fysiska fiberförbindelsen - "hela kabeln" - eller om det var enskilda våglängdskanaler det gällde. Där går nämligen en skarp gräns både vad beträffar trafikmängd och precision i urvalet. Här hade det kunnat göras en reell förbättring, men nerslående nog utmynnade det hela i lagrådsremissens signalbärare - det vill säga hela fibrer.

Varför är det så dåligt, då?

Om vi går tillbaka till Öresundsbro-fibrerna: Vissa av fibrerna innehåller enbart tågsignaltrafik. Andra fibrer innehåller en signifikant andel av Sveriges samlade Internet-trafik (De facto, alltså. Nu pratar vi inte om teoretiska kapacitetsberäkningar.). Åter andra innehåller en helt slumpmässig blandning av olika sorters trafik, eftersom olika kunder hyr våglängdskanaler som råkat hamna i samma fiber.

Att peka ut vilka fibrer FRA ska få tillgång till är ett mycket dåligt sätt att begränsa intrånget - det är imprecist, det kan ge FRA tillgång till mycket stora trafikmängder, och det kan ge stora slumpmässiga bifångster.

Hade man åtminstone begränsat sig till enstaka våglängskanaler hade mycket varit vunnet. Hade man följt centerns(!) förslag om att förbjuda all inhämtning av signaler där endera ändpunkten finns i Sverige hade det varit ännu bättre. Eller ytterligare ett snäpp bättre; att bara ge tillgång till trafik till eller från vissa utpekade ändpunkter. Det hade funnit många sätt att verkligen göra saken bättre.

Staffan, en gång gav du mig komplimangen att jag var nyanserad (jag tror det var det ordet du använde), och jag hoppas att jag fortsätter leva upp till det. Jag är inte fundamentalist, jag kan kompromissa. Men i en kompromiss förutsätts man ge den andra parten något som är av värde för den. Och de här integritetsskyddande förbättringarna, som ser fina ut på papperet, visar sig ha en mycket tunn fernissa när man börjar skrapa på dem.

Det här berörde inskränkningen till enskilda signalbärare. Vi skulle kunna fortsätta titta vidare på de övriga integritetsskyddande åtgärderna, om vi bara iddes. (Den särskilda granskningen av FRA som Datainspektionen ska utföra under 2009 och 2010, till exempel. Men där regeringen i direktivet till Datainspektionen skriver "Uppdraget ska därför utföras på ett sådant sätt att det inte påverkar den svenska försvarsunderrättelseverksamhetens förutsättningar att i dag och i framtiden arbeta för Sveriges bästa. Arbetet ska också i övrigt bedrivas så att det inte skadar Sveriges förbindelser och samarbeten med andra länder". Granska på ni. Så länge ni inte stör verksamheten.)

Jag tror inte att jag längre ids.