onsdag, november 19, 2008

Q-ordet

Nu börjar bilden klarna av vad som egentligen hände när LHC gick sönder i september. Jag känner inte till riktigt alla detaljer, men tydligen fanns det en dålig förbindelse mellan två styrmagneter. I stället för att vara perfekt supraledande hade den en resistans på ett par hundra nano-ohm. Det är inte mycket. Det är i princip omätbart lite. Men när man gick upp till 5 TeV i acceleratorn var det tillräckligt mycket för att temperaturen i den dåliga förbindelsepunkten skulle stiga till den punkt där supraledningen abrupt försvinner - en så kallad quench - vilket är en ganska spektakulär händelse. Kaboom, i princip. Tunnelgolvet och magneterna på ömse sidor blev skadade när några ton flytande helium gick över i gasfas.

Det kommer att ta ett antal månader att reparera skadorna och inspektera de övriga förbindelserna. I maj-juni, nån gång, kan vi förhoppningsvis få se de första kollisionerna.

Darn. Nå, jag och familjen hejar fortfarande på LHC.

2 kommentarer:

David Hall sa...

Så praktiskt att det i omgivningen är social accepterat att heja på LHC. Man behöver ju inte gå närmare in på vilket.

Jens Larsson sa...

"Slutet av juli" säger optimisterna.
"Kanske" säger realisterna.
"2010" säger pessimisterna.

 
MediaCreeper Creeper