Mikael hade rätt!

Jag och Mikael Nilsson hade skiljaktiga teorier om vad en signalbärare egentligen är i kommentarerna till ett av mina inlägg.

Via Mark Klamberg får jag nyheten att lagrådsremissen nu har kommit, och regeringen har äntligen lyckats komma med en konkret exemplifiering:

Med signalbärare ska därför förstås en enstaka fiberkärna i en optisk fiberkabel och motsvarande enhet vid överföring med annan trådburen teknik.

Ah. Äntligen. Var det verkligen så svårt att tala klarspråk?

Är det här bra, då?

Nej. Det innebär att den debattartikel Mikael skrev tillsammans med Anna Pettersson, Jon Karlung och Mark Klamberg är korrekt i detalj - det här är direkt monstruösa trafikvolymer vi talar om.

Ord, ord, ord

Det är viktigt att förstå de tekniska detaljerna när man bedömer ett dokument som promemorian försvarsdepartementet släppte idag (Ja, vad heter dokumentet, egentligen? Det finns ingen titelsida i PDF:en, och i sidhuvudet står det bara "Ds 2008:" där det borde stå ett dokumentnummer...).

En av de stora poängerna med dokumentet är att FRA inte ska få fysisk tillgång till hela trafikflödet, utan bara till vissa utvalda delar av det. I de ökända 15 punkterna talade man om att FRA skulle få tillstånd att avlyssna vissa "trafikstråk". I promemorian talar man istället om "signalbärare", en abstrakt term som det knappast finns någon allmänt vedertagen entydig definition av. Det är alltså upp till promemorian att definiera vad som menas med "signalbärare" i det här sammanhanget. Man skriver:

En ansökan och ett beslut om tillgång till en viss eller vissa signalbärare måste avse en tydligt identifierbar enhet, så att det inte kan råda någon tvekan om vilken omfattning ett tillståndsbeslut har. Avgränsningen av vad som ska omfattas av prövningen är alltså av stor betydelse. Med signalbärare avses det medium som används för att överföra en eller flera signaler. På motsvarande sätt som en koppartråd är signalbärare för en eller flera elektriska signaler, är en enskild fiber signalbärare för en eller flera optiska signaler. En signalbärare har alltid en fysisk utbredning från en geografisk plats till en annan. Det finns en
eller flera signalbärare i en tråd eller kabel, men signalbäraren är det minsta fysiska medium genom vilket signalerna kan överföras. En tydlig avgränsning av ett i teknisk mening klart identifierbart objekt kan därför inte åstadkommas med högre precision.
[Min kursivering]

OK, vad betyder det här, egentligen? Idag används normalt sett optisk fiber för tele- och datakommunikation, där varje enskild fiber kan innehålla en rad våglängdskanaler som var och en kan ses som en helt separat förbindelse mellan fiberns ändpunkter. (Jag har skrivit utförligt om det här tidigare.)

Vad är en signalbärare i den här kontexten? En fiber eller en våglängdskanal? Det kanske låter som en petimätrig teknisk detalj, men det skiljer en storleksordning i mängden data som FRA får tillgång till, beroende på om det är fibrer eller våglängdskanaler vi talar om. Om vi tittar på de kursiverade meningarna i citatet ovan så får jag inte riktigt ihop det. "Det finns en eller flera signalbärare i en tråd eller kabel" låter ju väldigt mycket som om det är nånting i stil med våglängdskanaler man har i åtanke, men "en enskild fiber [är] signalbärare för en eller flera optiska signaler" låter å andra sidan som om det är hela fibrer man tänker på.

Gah. Jag lutar åt det förra alternativet, att det är våglängdskanaler man siktar på, men tänk så mycket enklare det hade kunnat bli om man kommit med ett konkret, illustrativt exempel.

FRA 2.0 på remiss

Försvarsdepartementet släppte idag en promemoria som beskriver "FRA 2.0", dvs FRA-lagen efter införandet av de 15 punkterna från i höstas. Två dagar före julafton. Känns bekant. Nån som vet hur lång remisstiden är den här gången?

Jag noterar att man inte längre talar om trafikstråk, utan om "signalbärare". Vad nu det är. Jag återkommer när jag hunnit tränga in lite mer i promemorians kapitel 5.

Trafikstråk - ännu fler teorier

Conjoiner har svaren från ytterligare några riksdagsledamöter om vad de tycker att ett trafikstråk är. Det är en ganska stor spridning på dem, får man väl säga. (Folkpartisten Gunnar Andrén kan för övrigt stoltsera med det mest oförskämda svaret. Han får inga klappar av tomten i jul.)

Det mest insatta svaret torde komma från Mikael Andreasson, utredare hos Folkpartiet, som har fått svara i Barbro Westerholms ställe. Han säger:

Med ordet trafikstråk avser vi trafiken mellan logiska adresser. Trafik i det globala telenätet kan som bekant ta olika vägar via kablar, satellit eller radiolänk, men den har fortfarande ett ursprung och ett mål. Därför kan man peka ut dessa inriktningar som trafikstråk. Ett trafikstråk kan spridas över olika ledningar, och gå delvis via satellit och delvis via ledning.

Åkej. Så när vi talar om att FRA bara ska få tillgång till vissa trafikstråk, så har det inte någon direkt koppling till en enskild fysisk kommunikationskanal. Åtminstone enligt Andreasson. (Och det här är ett svar som går i samma stil som Ingvar Åkessons gissning häromdagen.) Ett trafikstråk är alltså inte "trafiken i kabel X", utan snarare "trafiken mellan utrikesdepartementet i land R och deras ambassad i land U", och sedan antar jag att det är upp till FRA att avgöra vilka kablar och radiofrekvenser som ska genomsökas och vilka sökbegrepp som ska användas.

Det här är väl ett minst lika rimlig tolkning av begreppet "trafikstråk" som min första gissning, baserad på Johan Linanders förklaring, nämligen att ett trafikstråk motsvarade en våglängdskanal.

Men jag tycker nog att det är lite synd att de personer som varit inblandade i att ta fram de här riktlinjerna verkar ha så fundamentalt olika bild av vad de betyder.

Trafikstråk? Ingvar vet inte heller!

Punkt 4 i regeringens lista över förbättringar i FRA-lagen:

FRA ska bara få tillgång till de "trafikstråk" som domstolen bestämmer.

Så vad är ett trafikstråk? Johan Linander skriver:

Trafikstråk är t.ex. visst frekvensutrymme i en kabel.

Och Sofia Könberg skriver:

Trafikstråk betyder ett logiskt frekvensutrymme i kablar, via satellit eller radiolänk.

Det låter ju väldigt mycket som om det är våglängdskanaler Johan och Sofia talar om.

Men för en stund sedan frågade jag Ingvar Åkesson vad ett trafikstråk var. Ikväll höll han nämligen en föreläsning på Linköpings universitet, anordnad av Utrikespolitiska studentföreningen, och jag kunde naturligtvis inte hålla mig borta (och inte hålla mig tyst heller, för den delen). Vad han svarade? "Ja, det där är nånting som politikerna hittat på, så jag vet inte riktigt. Jag tror att de menar de här trafikströmmarna." sa han (ungefär) och pekade på utdataströmmarna från en samverkanspunkt, närmare bestämt de båda pilarna till höger i den här bilden:

Och det är ju nånting helt annat än en våglängdskanal. Vid den punkten är dataflödet redan rejält hårt reducerat, så det här skulle faktiskt vara en bättre betydelse av "trafikstråk". (Hampus Eckerman har påpekat för mig att Ingvar använde ordet "trafikstråk" i en intervju med Ny Teknik redan januari 2007, så helt okunnig om ordet kan han inte vara.)

Men det finns ett ord till i punkt 4 som behöver definieras. Vad betyder det att FRA får tillgång till ett trafikstråk? Ingvar var inte jättetydlig, men jag tyckte mig kunna tolka en del av hans formuleringar som att samverkanspunkterna skulle fortsätta ägas och drivas av FRA, men att deras konfiguration skulle godkännas av den nya specialdomstolen. Låt oss hoppas att jag misstolkar honom. Och vi ska också komma ihåg att inte heller Ingvar Åkesson sitter på alla svar - propositionen håller fortfarande på att skrivas.

En YouTube-sammanfattning av föreläsningen kommer att dyka upp såsmåningom, har jag fått veta, och vi ska se om vi inte kan ordna tillgång till hela videoinspelningen på något sätt också.

Vad kan ett trafikstråk vara?

Svenskan har berikats med ett nytt ord: "trafikstråk". Så står det nämligen i regeringens nya riktlinjer för den kommande FRA-lagspropositionen:

FRA ska bara få tillgång till de "trafikstråk" som domstolen bestämmer.

Problemet är bara att om man frågar vad ett "trafikstråk" är möts man mest av mumlanden. Varför är det så? Vet inte folk vad de har kommit överens om?

Mitt intryck är att mumlandet beror på tre saker: 1) en hög abstraktionsnivå, 2) hur den politiska processen fungerar, samt 3) brist på tekniska detaljkunskaper.

En hög abstraktionsnivå. Debatten har främst kommit att handla om avlyssning av Internettrafik, men man ska komma ihåg att den här lagen ska vara teknikneutral. Samma lagtext ska vara tillämpbar på Internettrafik, telefonsamtal, SMS, radiotrafik och sådan datakommunikation som inte är Internettrafik (det finns säkert tokdårar som kör long haul fibre channel över landsgränserna). Därför måste man av nödvändighet röra sig på en hög abstraktionsnivå - det funkar inte att börja prata om IP-adresser eller telefonnummer. Alltså får man börja definiera nya abstrakta termer.

Den politiska processen. Det som försiggått på sistone har varit förhandlingar om riktlinjer för den kommande propositionen. Riktlinjer, inte detaljer. Det handlar om frågor av typen "Ska FRA få tillgång till hela trafikflödet, ja eller nej?". Det svar man har kommit fram till på den frågan är ett nej. Och så mycket längre har man inte kommit än. Nu vidtar arbetet med att ta fram det detaljerade förslaget om hur det här egentligen ska lösas.

Tekniska detaljkunskaper. De här förhandlingarna har förts av politiker som inte besitter tekniska detaljkunskaper. De har naturligtvis blivit briefade av personer med djupare kunskaper om vad som är tekniskt och ekonomiskt möjligt, så att förhandlingarna förhoppningsvis kommer fram till sunda överenskommelser, men själva är de inte kompetenta att förklara de tekniska detaljerna.


Men vad kan man tänka sig att ett trafikstråk kan vara för nånting, rent konkret? Den bästa ledtråden jag hittat ger Johan Linander (c) i en kommentar på sin blog:

Trafikstråk är t.ex. visst frekvensutrymme i en kabel.

Det vill säga, vissa våglängdskanaler. (I en enda fysisk optisk fiber kan man ha dussintals separata kommunikationskanaler genom att använda flera lasrar av olika våglängd. En typisk våglängdskanal ger en 10 Gb/s-förbindelse.) Det här ger en hint om vilken granularitetsnivå man tänker sig på tillståndsgivningen. De svenska universitetens förbindelse till akademiska nät i utlandet består till exempel av en enda sån här våglängdskanal.

Det är ganska omfattande trafikvolymer vi talar om. Om FRA vill avlyssna hur mina datorer utbyter kryptografiskt material med en dator på nukleärforskningsinstitutet i Iran (jo, det gör de faktiskt dagligen) så får de alltså tillgång till alla svenska universitets samlade akademiska utrikestrafik.