Kan någon förskriva perfenazin till staten?

Rutten över Akkajaure mellan Ritsem och Änonjalme trafikeras sedan decennier av M/S Storlule. Fram och tillbaka går den lilla båten med fjällvandrare och deras packningar. Fjällvandrarna inne i kajutan, packningen staplad på det minimala fördäcket. Den ryms inte inne.

När jag senast for med Storlule berättade skepparen om när han råkade ut för en passagerare av det mer udda slaget. Passageraren kom gående i lågskor och överrock med en vanlig resväska i handen. Ett visst tumult utbröt när han kom ombord, för han vägrade att lämna sin väska på fördäcket. "Men herregud!", utbrast han, "Där kan ju vem som helst komma och slänga den i sjön!".

Den här mannen var naturligtvis inte frisk; han var psykotisk. Historien är inte rolig, den är tragisk.

Men jag har tänkt en del på den på sistone. När jag hör statliga företrädare efterlysa allt mer inkräktande övervakning, inte bara av skurkar och misstänkta skurkar, utan även av alla oskyldiga, då tänker jag på mannen på Akkajaure.

"Men herregud! På nätet kan ju vem som helst sitta och planera terrordåd!".

Vad gör man om staten är psykotisk?

Mat och politik

I går fick jag Johan Linander (c) att provsmaka Vegemite. Nu ska jag bara lura i Göran Pettersson (m) lite durian.

(Fast egentligen försökte jag inte alls lura Johan i en fälla. Jag tycker själv att Vegemite är lätt beroendeframkallande.)

Dagens halvobskyra referens

Det har ju diskuterats vad det rödgröna samarbetet bör heta. Nå, om det nödvändigt blir brunt av att blanda rött och grönt, och om de är motståndare till alliansen, så är det självklara namnet naturligtvis browncoats.

Ångest är min arvedel

Dexion har en fin färganalys av utbudet på partimarknaden. Jag håller med; vad i hela friden ska man rösta på i nästa val?

Jag fick första valpropagandan igår; ett direktadresserat reklamutskick från Betty Malmberg, moderat riksdagsledamot på östgötabänken. Hon berättade om sina kärnfrågor, mest skolan och förskolan. Vad hon tycker om att staten ska avlyssna all min gränsöverskridande kommunikation fick jag däremot inte veta.

[Uppdaterat: Malmberg heter hon, inget annat]

Obama röker, McCain har melanom

På sistone har många bloggare funderat över trenden att medborgarnas privatliv blir alltmer transparent för staten, medan staten och politikerna blir allt mindre transparenta för medborgarna.

I det sammanhanget är den här ledaren från New York Times lite intressant:

At a time when the presidential candidates are spending hundreds of millions of dollars to flood the airwaves with information about themselves and their positions, it is disturbing that they have provided only limited information about their health.

Uhm, say what? Deras hälsa? Jo, tydligen är det oroande att Barack Obama bara har publicerat ett läkarintyg om att han är vid god hälsa, och att även om John McCain lät utvalda journalister studera 1200 sidor medicinsk dokumentation (1200 sidor?!) om hans hälsa, så fick de inte kopiera nånting av informationen.

Ja, jo, kandidaternas hälsostatus är väl kanske inte exakt irrelevant, men börjar inte det här bli lite Gattaca-mässigt?

Konsten att kompromissa

Jag har föraningar om att FRA-debatten är på väg in i en ny fas. Politiker från ja-sidan börjar antyda att de kan trots allt kan tänka sig att förhandla och kompromissa. Och då blir det jobbigt för nej-sidan.

Hittills har motståndarna förenats över en oerhört bred front - från MUF till Grön Ungdom, från Timbro till Syndikalisterna, från Tidningsutgivarna till Journalistförbundet - men nu blir det svårt att hålla en enad front, för hur ska man kunna komma överens om vad som är en acceptabel kompromiss?

Ska FRA läggas ner helt och hållet? Ska FRA hänvisas till att fortsätta spana enbart i etern? Ska de tillåtas spana i kabel, men i högst en kabel åt gången? Eller ska deras tillgång till nätverkstrafiken begränsas till enbart vissa IP-nummer, efter beslut i domstol? Eller räcker det med att inrätta en ny granskningsinstans? På motståndarsidan finns alla dessa åsikter representerade.

Politik är konsten att kompromissa. Och nu är det tid för politik.

Vem är det som är okunnig?

Anders Tilly (kd) skriver i ett debattinlägg om FRA-lagen på Politikerbloggen att "Nej-sägarna är beredda att leka med elden". Han är övertygad om att motståndet mot FRA-lagen har sin grund i okunskap.

Det är ett intressant uttalande. FRA-lagen är, som förespråkarna gärna påpekar, en komplicerad fråga, där säkerhetspolitiska och integritetsmässiga intressen ska vägas mot varandra och mot vad som är tekniskt möjligt att åstadkomma. Vad har då de sakkunniga inom dessa tre områden att säga om lagen?

Datainspektionen, som är vår främsta integritetsvårdande instans, sågade förslaget totalt i remissrundan. Säkerhetspolisen, Rikspolisstyrelsen och Justitiedepartementet, som väl får sägas veta ett och annat om terrorism och brottsbekämpning, kom samtliga med förödande kritik i sina remissvar. Leif GW Persson och Magnus Norell, terrorismforskare vid FOI, hävdar att lagen har föga värde för att bekämpa terrorism.
Patrik Fältström, en av Sveriges ledande Internet-experter, att lagen är av så dålig teknisk kvalité att den inte går att tolka. Själv kan jag med mina blygsamma dator- och nätverkskunskaper bara hålla med.

Och Anders Tilly säger att motståndet är grundat i okunskap, att det är han som förstår vad FRA-lagen innebär. Jag kan bara imponeras av bredden och djupet i Tillys kunskaper, eftersom han uppenbarligen vet bättre än den samlade expertisen i inte mindre än tre skilda discipliner.

Anders Tilly säger också, och jag citerar:

Om jag skulle ha argumenterat för ett nej till denna lag och sedan Sverige skulle råka ut för någon form av terrorism eller sabotage som krävt människoliv eller givit stora skador för samhället, skulle jag aldrig förlåta mig själv.

Jovisst. Och på samma sätt kan man motivera vilken säkerhetsåtgärd som helst. Om man väljer att bortse från kostnaden (i pengar och i offrandet av medborgeliga rättigheter). Om man väljer att inte fundera närmare på hur stora riskerna egentligen är. Om man väljer att inte reflektera över proportionaliteten hos åtgärden. Om man väljer att inte analysera effektiviteten hos åtgärden. Anders, du vet väl att Stockholm när som helst kan utplånas av ett meteoritnedslag? Varför argumenterar du inte för ett världsomspännande rymdlasersystem?

Och slutligen påpekar Anders Tilly att telefon- och datatrafik kan gå i etern idag, och då kan avlyssnas av FRA, helt oreglerat. Och det stämmer också. Men det han underlåter att nämna är att det är en försvinnande liten del av datatrafiken och normal teletrafik som går i etern. Och mobiltelefoni må gå över radio, men jag har lite svårt att se FRA sätta upp avlyssningsutrustning i landets samtliga mobiltelefoniceller.

Men för all del, jag är villig att ge Anders Tilly en poäng: FRAs verksamhet måste regleras bättre än i dag. Jag skulle välkomna en parlamentarisk kommitté som granskar och reglerar FRA.