Men så var det ju det där med att hon råkar vara gravid, då. Och det har lett till en del... besynnerliga reaktioner. Och Hanne Kjöllers ledarstick i DN finns inte i nätupplagan, så jag citerar:
Jag har en modern man, inte en dinosaurie. Det säger Sveriges nya EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) apropå det faktum att hon förväntas föda barn halvvägs in i det blotta halvår som återstår av mandatperioden.Förvisso vore det kanske inte så praktiskt med en EU-minister med foglossning och pre-eklampsi, men i övrigt har jag inga åsikter om hur Birgitta Ohlsson och Mark Klamberg delar upp sina föräldraskapsplikter.
Själv funderar jag lite över vad det betyder. Oavsett grad av manlig modernitet är detta med att få barn en av de mest känslostormande upplevelserna i livet för de flesta kvinnor. Kvinnor, precis som dinosauriehonor, fylls av omhändertagandehormoner oavsett hur moderna deras män är.
Jag tror inte att barnet mår det minsta sämre av att tas om hand av sin pappa eller någon annan vårdnadshavare direkt efter förlossningen. Men jag undrar hur många mammor som mäktar med att vinka adjö till den lilla och åka direkt från BB till en nattmangling i Bryssel.
Det ska nog en hårdhudad dinosauriemamma till det. Om ens det.
Och protesterade man inte när Jan Björklund blev folkpartiledare trots att han var småbarnspappa, ska man faktiskt bara hålla käft om Birgitta Ohlsson.
2 kommentarer:
Ja herreje. Hur många år ska det ta innan vi lyckas utrota allt biologistiskt tjafs om hur uteslutande alluppfyllande en kvinna MÅSTE tycka att det är att få barn, om hon inte ska vara en konstig (och kanske till och med underförstått dålig) kvinna?
... om man nu är förtjust i biologistiska myter, kan man inte aktivera den där andra kvinnliga myten om simultankapacitet för att motverka den här? ;)
Det mest frustrerande är att det sällan nämns (utom möjligen i en bisats) att det kan vara alluppfyllande för pappan också.
Skicka en kommentar