Motvalls

Ibland kan man definiera sina åsikter genom att säga "Jag tycker som de"; man är marxist-leninist eller kanske bramstorp-hedlundist.

Men ofta är det enklare att säga vad man inte är. För egen del kan jag ganska enkelt säga att om
Roland Poirier Martinsson tycker nånting, så är sannolikheten stor att jag tycker precis tvärt om.

Och även om det vore mig fjärran att tillmäta facebookgruppsmedlemsantal någon större vikt, så är det ändå roligt att se utvecklingen för gruppen "Sverigedemokraterna i riksdagen - Nej tack" under oktober:

Det är lätt att förenas i att vara mot nånting. Och vissa saker är lättare att vara mot än andra.

Rörkrökeri

Riktiga datorer installeras av rörmokare, brukar vi säga i branschen. Fast NSC har faktiskt inte haft någon vätskekyld dator sedan vi slängde ut vår Cray T3E för många år sedan.


Men nu är det dags igen; vi har rörmokare i hallen som håller på att installera vår senaste maskin, Kappa:


(Själva klusternoderna är fortfarande luftkylda, men rackskåpen är slutna och har integrerade kylaggregat som matas från fjärrkylesystemet. Varje par av rack delar på 35 kW kyleffekt.)

Igen.

Bz iv fätre få uäe; bz zna aöqiäaqvtgivf fxn bhgfbhepr:n hgfxevsgfflfgrzrg, få iber qrg xnafxr oen bz zna inyqr ra yrirenagöe fbz vagr onen äe oen cå ngg fxögn bz fwäyin fxevinean, hgna bpxfå xhaqr reowhqn ra aåtbgfåaäe irggvt yöfavat cå zwhxinehfvqna bpxfå.

Une wnt söeerfgra fntg ngg Pney Ynzz äe wäggrqhxgvtn cå ngg fxögn bz fxeviner?

"define:oväld" eller "Hur man lägger ut uppdrag på sig själv"

Jag har ju tittat lite på E-delegationens första delbetänkande. Det är 290 sidor, så det tar ju en stund.

Det är highs and lows, om man säger. Jag gillar som sagt vad de säger om e-legitimationer, och vad gäller öppna standarder och öppen källkod är de någorlunda spot on:

Delegationens förslag: Delegationens kommande vägledning för automatisk samverkan ska slå fast att öppna standarder är förstahandsval vid val av teknisk lösning.

(för en ordentligt strikt definition av "öppna standarder", nämligen EU:s
interoperabilitetsramverk EIF), respektive

Delegationens förslag: Delegationens kommande vägledning för automatiserad samverkan ska slå fast att öppen programvara alltid ska övervägas vid val av lösning.

Vackert så. Men så har vi det här med outsourcing, då. Som jag skrivit tidigare pågår det ett väldigt konstigt smusslande på det här området, där man vägrar lämna ut konsultrapporter.

Det man nu föreslår i betänkandet är att Skatteverket och Rikspolisstyrelsen i en försöksverksamhet ska tillhandahålla tjänster för ekonomi- och personaladministration åt andra myndigheter. Ett slags inomstatlig outsourcing, alltså.

Men... Skatteverket och Rikspolisstyrelsen? Är de verkligen de uppenbara kandidaterna till myndigheter som ska tillhandahålla IT-stödstjänster? Det låter ju nästan som om Skatteverkets generaldirektör och rikspolischefen själva skulle ha varit med och skrivit betänkandet, eller hur?

Nämen, tänka sig! Det har de ju!

Och när den tanken väl slagit rot, så är det lätt hänt att man börjar hitta andra - ehm - originella val av myndigheter:

För att säkerställa en behovsdriven e-förvaltning föreslår delegationen att regeringen ska ge Bolagsverket, Skatteverket, Lantmäteriet och Transportstyrelsen ett särskilt utvecklingsansvar för e-förvaltning.

Say what? OK, Transportstyrelsen har numera körkortsregistret och så, men...

Delegationen föreslår att regeringen ska ge Bolagsverket, Lantmäteriet, Skatteverket och Tillväxtverket i uppdrag att i samråd med SKL ta fram mallar för överenskommelser i samverkansprojekt.

Här tänkte jag skriva att Tillväxtverkets GD faktiskt inte sitter med i E-delegationen. Men jag hade bara läst slarvigt.

Delegationen föreslår att en nämnd inom Skatteverket ska få rätt att meddela föreskrifter i fråga om bl.a. standarder som ska vara gemensamma för elektroniskt informationsutbyte för myndigheter under regeringen och att Kammarkollegiet får i uppdrag att se till att ramavtal för standardiserad meddelandehantering finns.

OK, Kammarkollegiet är faktiskt inte med i delega... Äsch, läste fel igen!

Delegationen föreslår därför att det inrättas en samordningsfunktion för e-legitimationer, elektroniska underskrifter och anknytande tjänster. En självständigt beslutande nämnd inom Skatteverket, Nämnden för e-samordning, ska inrättas och dess verksamhet regleras i författning. Nämnden får rätt att meddela föreskrifter.

Som sagt.

Dessutom ska regeringen ge Ekonomistyrningsverket i uppdrag att parallellt med försöksverksamheten på ett standardiserat sätt mäta kostnaderna för ekonomi- och personaladministrationen inom vissa myndigheter för bedömning av en framtida anslutning eller möjlighet att vara värdmyndighet.

Ah, till slut. Ett uppdrag som faktiskt går till en myndighet som inte är med i delegationen.

Är det bara jag, eller är det här kanske lite aningens fult? Vore det inte lite skoj om någon journalist kunde fråga Mats Odell om det var så här det var tänkt att delegationen skulle arbeta?

Producentansvar i IT-branschen

Bruce Schneier säger med jämna mellanrum att man borde införa ett producentansvar i IT-branschen för att komma till rätta med säkerhetsmardrömmenproblemen vi ser på Internet idag. Ta den här läsvärda essän, till exempel:

It's the system that's broken. There's no other industry where shoddy products are sold to a public that expects regular problems, and where consumers are the ones who have to learn how to fix them. If an automobile manufacturer has a problem with a car and issues a recall notice, it's a rare occurrence and a big deal – and you can take you car in and get it fixed for free. Computers are the only mass-market consumer item that pushes this burden onto the consumer, requiring him to have a high level of technical sophistication just to survive.

Med de tankarna i bakhuvudet var det extra intressant att i går lyssna på företrädare för Region Skåne som öppenhjärtigt berättade om vad som hände i början av året när en ditintills okänd version av Conficker härjade vilt i regionens sjukvårdssystem. (Det händer för övrigt alldeles för sällan att stora organisationer berättar om vilka misstag de gjort - kudos till dem.)

Det är en sak att masken spred sig pandemiskt i de vanliga administrativa systemen, men det är i sammanhanget särskilt intressant att den också tog sig in i vårdapparaturen, det som i branschen kallas MTP (medicintekniska produkter), som till exempel utrustning för fjärranalys av EKG-upptagningar i ambulanser.

För MTP råder det nämligen producentansvar.

Så vad händer när Region Skåne Lex Maria-anmäler en av de stora multinationella tillverkarna av medicinsk utrustning för att de i en av sina enheter hade ett inbyggt windows-system där administratörskontot hade användarnamn "admin" och lösenord "admin", vilket Conficker knäckte på sisådär noll sekunder?

Jo, tillverkarens första drag var att låta en jurist i Bryssel hävda att incidenten i fråga överhuvudtaget aldrig ägt rum. Man kan säga att parterna i det läget står ganska långt från varandra.

Producentansvar är en attraktiv tanke, men jag tror också att det skulle leda till aldrig tidigare skådade mängder av juridisk bullshit...

Ja, jisses...

Som amerikansk medborgare är jag... förbryllad av Sverigedemokraternas renhetstankar. I mitt andra hemland är det fullt normalt att vara, säg, Filipino-American och att behålla kontakten med kulturen back in the old country. Eller för den delen Swedish-American.

Visst finns det friktioner, visst finns det problem, visst finns det de som ser den illegala immigrationen från Mexiko som ett hot, men på det hela taget får nog USA ändå räknas som en framgångsrik nation. Trots massinvandring från en lång rad kulturer. Tänka sig.

Missledande om ny e-legitimation

Av ett TT-telegram, som man kan hitta hos bland annat SvD och DN, får man lätt intrycket att dagens e-legitimationer ska ersättas av något slags online-kontroll hos Skatteverket.

Men så är det inte, vilket man lätt kan kontrollera i E-delegationens delbetänkande:

De system som finns för legitimering och elektronisk underskrift bör bibehållas och utvecklas så att nuvarande och framtida behov tillgodoses. Befintliga system synes för närvarande – med undantag för komplikationer rörande personer som inte har hemvist här samt alternativa krav på affärsmodell – kunna täcka de behov som finns av personliga e-legitimationer och stämpelcertifikat inom offentlig sektor.
(sidan 96)

Men det man gör är att man dessutom öppnar för möjligheten att införa ytterligare federerade identitetslösningar, koordinerade av Skatteverket. Och det är väldigt vettigt.

Som ett hypotetiskt exempel kan man tänka sig att Skatteverket sluter ett avtal med Linköpings universitet om att universitetet ska fungera som identitetsleverantör (IdP, Identity Provider) för sina anställda och studenter. Då skulle man kunna identifiera sig även för tjänster hos andra myndigheter genom sitt LiU-konto, utan att den andra myndigheten kan se mer information om en själv utöver vad som är strikt nödvändigt för tjänsten i fråga. (Och Skatteverket är överhuvudtaget inte inblandade i transaktionen.)

De svenska universiteten bedriver redan ett samarbete för federerade identiteter, SWAMID, och det är roligt att se att de här tankarna slagit genom även hos E-delegationen.

E-delegationens delbetänkande innehåller även många andra intressanta frågor, om öppna standarder, öppen källkod, och om outsourcing av IT-support, men det ber jag att få återkomma till.