MÖP-uppdatering Tnr 211848

Idag behöver vi prata om termobariska vapen. Normala sprängämnen, sådana som används i vanliga vapen, är så att säga "self-contained" - de innehåller i sig själv allt som behövs för att skapa en explosion. Det går utmärkt att avfyra en pistol i rymden, för krutet exploderar av sig själv. Termobariska vapen, däremot, använder syre från luften som en av beståndsdelarna för att skapa en explosion. De bygger på att finfördela någon form av bränsle i luften, och sedan detonera molnet med hjälp av en liten vanlig sprängladdning.

Det är rätt svårt att förklara verkan av en termobarisk explosion på ett intuitivt begripligt sätt, men om ni har sett filmer från någon av tsunamikatastroferna vet ni att en tsunami inte bara är en ovanligt kraftig våg; det är snarare som om hela havet höjer sig och flödar in över land. Man kan ha den bilden i huvudet.

En vanlig sprängladdning ger en skarp chockvåg; det är som om man slänger en sten i ett badkar och orsakar en cirkelformig våg på vattnet. Eftersom en termobarisk explosion inte kommer från en enda punkt, utan orsakas av ett helt moln som exploderar, kommer det en hel vägg av luft. Det är som om man snabbt skulle lyfta ena änden av badkaret så att en jättevåg slår iväg mot andra änden.

Och efter den stora tryckvågen från den termobariska explosionen kommer ett undertryck. (Man pratar ibland om termobariska vapen som "vakuum-bomber"). Det blir som en stor pumprörelse genom luften. Tänk er att ni ställer ner den där badkarsänden direkt när vågen farit iväg - då har ni en djup vågdal i er ände.

Den här pumpande rörelsen är väldigt effektiv för att förstöra byggnader och strukturer, och människokroppar. Särskilt lungorna blir sönderslitna av tryckvågen.

Explosionen ger också upphov till en våg av hetta (det hörs på namnet: "termo" - värme, "bar" - tryck) som bränner sönder allt i sin väg.

En stor termobarisk explosion är bara snäppet under ett taktiskt kärnvapen.

I videon nedan syns en TOS-1A. Det är ett ryskt vapensystem som skjuter iväg raketer med termobariska sprängladdningar, upp till 24 stycken i en enda salva. (Branden som uppstår är buskage som antänds av raketavgaserna.)

Just den här salvan skjuts mot Mariupol. Även om 80% av stadens infrastruktur är förstörd, finns det fortfarande tiotusentals civila kvar.

MÖP-uppdatering Tnr 182224

Fler och fler människor slängs ner i köttkvarnen i Ukraina, utan några nämnvärda resultat. Ryssland verkar oförmöget att släppa det som bevisligen inte funkar, utan fortsätter att kasta in unga pojkar för att slaktas.

I Mariupol sökte barnfamiljer skydd i en teater där man hade gjort stora markeringar i marken utanför: "дети" - "barn" (bild nedan). Den enda effekten det hade var att teatern blev ett mål för ryska flygvapnet. De enda säkra uppgifterna som finns just nu är "många har överlevt".

Jag möter hela tiden personer som har svårt att bearbeta det här. "Men, kan de verkligen bomba barn med flit?". Det är det här jag har försökt förklara i flera år. Det här är vad Ryssland gör. De har åter och åter igen visat att deras taktik är att skapa största möjliga lidande bland civilbefolkningen.

Jag lägger också till en film från Voznesensk, staden som jag nämnde häromdagen, som käkade upp en hel mekaniserad bataljonsstridsgrupp. Innehållsvarning: den börjar med liksäckar med döda ryska soldater. Men resten är sevärd.

Slutligen:

Det är förmodligen rätt få av er som missat att jag är engagerad i Hemvärnet. Vi är runt tjugotusen soldater, och vi har på kort tid fått tiotusen ansökningar. Vi är glada, men det kommer att ta lång tid att processa alla frivilliga personer, och om man inte har tidigare militär erfarenhet hamnar man lite längre bak i kön.

Jag vill peka på att vi bara är en av en lång rad frivilligorganisationer, och att det finns många, många ställen där man kan göra konkret, omedelbar nytta som frivillig. Ett bra ingångsställe är https://www.frivilligutbildning.se/.

Särskilt vill jag slå ett slag för två alternativ:

- Röda Korset. Det är alltid Röda Korset som står främst och som håller ut längst.

- Kommunernas FRG:er; frivilliga resursgrupper. Där kan man göra omedelbar nytta utan att lära sig skjuta ihjäl andra människor med automatkarbin. Googla "[kommunnamn] FRG". 

En liten, liten text om fotografering: https://plus.google.com/#109021744783500770649/posts/5FNHU2fbKCq

(Jag verkar ha flyttat mitt skrivande mer och mer till Google+, om ni saknat mig...)

What I found in my system log

A short write-up (in English) about what the Chinese government appears to be doing to my systems.

DigiNotar och deras ansvar

Ibland tror jag att det stora hotet mot Internet inte är att skurkarna är onda, utan att de goda vägrar samarbeta.

Igår var det en sån dag.

Det finns en holländsk Certificate Authority, CA, som heter DigiNotar. Det är de som intygar att det är det holländska justititedepartementet du kommer till när du går till justitie.nl, holländska försvarsdepartementet när du går till defensie.nl. De har nämligen utfärdat digitala certifikat till holländska justitie- och försvarsdepartementen (och alla sina andra kunder) som innehavaren kan presentera för sina besökare för att intyga sin identitet. Du litar underförstått på DigiNotar, för alla webläsare kommer med den CA:n förinstallerad.

Den 19:e juli upptäckte DigiNotar att de råkat ut för ett intrång och att någon lyckats ställa ut ett antal certifikat för olika websajter till sig själv.

De berättade det inte för någon. De trodde att de identifierat alla de falska certifikaten och revokerade (ogiltigförklarade) dem. Sedan lät de saken bero.

Men i förrgår dök det plötsligt upp ett falskt certifikat för Google, utfärdat genom DigiNotars system den 19:e juli. Det dök upp i Iran, och användes för att avlyssna krypterad Gmail-trafik som annars varit säker.

Är den iranska regimen ond? Skulle de tortera, kanske döda en regimkritiker?

I Iran hänger ditt liv på kryptografin.

DigiNotar har fått ansvaret att driva en CA. De har svikit det ansvaret. Att de råkade ut för intrång är en sak. Att de försökte hemlighålla det är en helt annan. Deras underlåtenhet har riskerat livet på iranska disidenter.

Det visar sig i efterhand att DigiNotar varit utsatta för intrång från flera grupper sedan åtminstone 2009, uppenbarligen utan att upptäcka det. Det gör mig mållös. Och mycket arg.

Debatter man kanske inte behöver ta

Vi måste våga ta debatten med sverigedemokraterna, säger de. Tja. Ibland undrar jag vad det är för mening.

Jag menar, har ni läst deras politiska program?

Massinvandringen, tillsammans med den höga nativiteten hos vissa invandrargrupper och frånvaron av en assimileringspolitik, innebär att svenskarna inom några decennier riskerar att bli en minoritet i det egna landet.

Det räcker egentligen att läsa den enda meningen - DING-DING-DING-DING-DING-DING-DING-DING-DING-DING ...ursäkta, jag måste bara slå av larmet på min bullshit-indikator... öh... att läsa den enda meningen för att inse att de har en påtagligt alternativ verklighetsuppfattning.

Jag kan lätt se det framför mig - en anonym kursgård någonstans i Skåne, ett stort mötesrum och i mitten några fällbord (ni vet, den där billiga modellen med träram och masonitskiva) ihopdragna i fyrkant med ett dussin män i varierande åldrar. På den prydligt uppställda agendan står det, efter eftermiddagsfikat: "Gruppdiskussion: Vad innebär det att vara Svensk?". (Ja, jag gissar att de har skrivit det med stort S.)

Jag har sett det förr, jag har till och med varit med själv. Under såna möten bygger man sig en egen begreppsvärld, en egen semantisk verklighet där ditintills luddiga alldagliga ord får en precis teknisk betydelse.

Att försöka gå i debatt mot argument sprungna ur en sån begreppsvärld utan att själv bli nerdragen i den är nästan hopplöst.

Man hör sällan att vi måste våga ta debatten med rättshaveristerna. Eller med Jehovas vittnen. Men i grunden är det lika meningsfullt att bemöta "svenskarna riskerar att bli en minoritet i det egna landet" som "vi accepterar inte blodtransfusioner för att det står i bibeln att vi ska avhålla oss från blod" - DING-DING-DING-DING - oj, ursäkta. De har förberedda svar på allt, man fastnar snabbt i detaljdiskussioner om orddefinitioner och forskningsresultat, och det enda man önskar är att man kunde komma på ett finkänsligt sätt att säga att de har grävt ner sig i en ohälsosam mental grop.

Det kan vara en intressant övning att ta sig genom en sån diskussion utan att hänfalla till invektiv, men meningsfullt? Tja.

*burp*

Rustik på Hagdahls kök. Jag säger bara det. Gå dit.