Jag menar, har ni läst deras politiska program?
Massinvandringen, tillsammans med den höga nativiteten hos vissa invandrargrupper och frånvaron av en assimileringspolitik, innebär att svenskarna inom några decennier riskerar att bli en minoritet i det egna landet.Det räcker egentligen att läsa den enda meningen - DING-DING-DING-DING-DING-DING-DING-DING-DING-DING ...ursäkta, jag måste bara slå av larmet på min bullshit-indikator... öh... att läsa den enda meningen för att inse att de har en påtagligt alternativ verklighetsuppfattning.
Jag kan lätt se det framför mig - en anonym kursgård någonstans i Skåne, ett stort mötesrum och i mitten några fällbord (ni vet, den där billiga modellen med träram och masonitskiva) ihopdragna i fyrkant med ett dussin män i varierande åldrar. På den prydligt uppställda agendan står det, efter eftermiddagsfikat: "Gruppdiskussion: Vad innebär det att vara Svensk?". (Ja, jag gissar att de har skrivit det med stort S.)
Jag har sett det förr, jag har till och med varit med själv. Under såna möten bygger man sig en egen begreppsvärld, en egen semantisk verklighet där ditintills luddiga alldagliga ord får en precis teknisk betydelse.
Att försöka gå i debatt mot argument sprungna ur en sån begreppsvärld utan att själv bli nerdragen i den är nästan hopplöst.
Man hör sällan att vi måste våga ta debatten med rättshaveristerna. Eller med Jehovas vittnen. Men i grunden är det lika meningsfullt att bemöta "svenskarna riskerar att bli en minoritet i det egna landet" som "vi accepterar inte blodtransfusioner för att det står i bibeln att vi ska avhålla oss från blod" - DING-DING-DING-DING - oj, ursäkta. De har förberedda svar på allt, man fastnar snabbt i detaljdiskussioner om orddefinitioner och forskningsresultat, och det enda man önskar är att man kunde komma på ett finkänsligt sätt att säga att de har grävt ner sig i en ohälsosam mental grop.
Det kan vara en intressant övning att ta sig genom en sån diskussion utan att hänfalla till invektiv, men meningsfullt? Tja.
